Nyheter från januari 2009 ↓

Bokföringsbrott, fråga om medhjälp

Då fullbordanstidpunkten för bokföringsbrott är passerad när årsredovisningen föreligger för revisorn i sådant skick att denne i överensstämmelse med god revisionssed kan lämna sin revisionsberättelse ansågs revisorn, trots att att årsredovisningen till sitt innehåll i allt väsentligt varit osann och gett en missvisande bild av rörelsens ekonomiska resultat och ställning, inte kunna dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Av NJA 1988 s. 383 framgår att en revisor som varit oaktsam kan fällas till ansvar för medverkan till bokföringsbrott vid avgivande av en s.k. ren revisionsberättelse under följande räkenskapsår; revisorn har härigenom medverkat till att felaktiga ingångsvärden kommit att användas i bokföringen.

Högsta domstolen 2009-01-13, B 1296-08

Konkursansökan – huvudsakliga intressen

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd rörande frågan om en fysisk persons huvudsakliga intressen enligt artikel 3.1 i insolvensförordningen i ett konkursansökningsmål. Konkursansökan ingavs till tingsrätten den 17 oktober 2005 men prövades först den 7 februari 2008. Jämför EG-domstolens dom den 17 januari 2006 i mål nr C-1-04 (Staubitz-Schreiber) där förhållandena vid ansökan ansågs avgörande även om gäldenären därefter förlade sina huvudsakliga intressen till annan medlemsstat.  

Högsta domstolen 2009-01-07, Ö 1545-08; numera NJA 2009 s. 383.

Konkurskostnader – 14:1 konkurslagen

Hovrätten ansåg att en ansökningsavgift om 450 för en process är att anse som en massakostnad medan hovrätten däremot godtog som konkurskostnad bankavgifter om 1 915 kr. Dessa avgifter avsåg inhämtande av kontoutdrag och allegat vilka varit erforderliga för att förvaltaren skulle kunna granska de transaktioner som förevarit i konkursbolaget eftersom någon bokföring inte kunnat omhändertas för bolagets sista räkenskapsår. Hovrätten uttalade att det saknades anledning att anta annat än att inhämtandet av kontoutdrag och allegat motiverats av förvaltaruppdraget och i vart fall delvis varit nödvändiga för fullgörandet av förvaltarens allmänna åligganden som förvaltare i konkursen. Samma hovrätt ansåg i beslut en förvaltares kostnader för ett alltbevis och en kreditupplysning ersättningsgilla som konkurskostnader.

Högsta domstolen, beslut 2009-02-02, Ö 314-09 och Ö 311-09.

Återvinning – 4:10 konkurslagen

Vid prövningen av rekvisitet ”avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning” bör enligt HD varje borgenär bedömas för sig. Som undantag nämner HD dock mycket speciella fall, t.ex. när fråga är om en sammanhållen betalning till flera borgenärer som ingår i en och samma ekonomiska intressesfär. I domen lämnar HD en översikt över gällande rätt i nu aktuellt avseende.

NJA 2008 s. 1208.